Rotation i kylskåpet
Snart sagt varje middag tar 1-3 timmar i anspråk att laga till men så blir det också en hel del mat över som går till matlådorna. Ingen mat ska någonsin ligga och bli dålig, inte rödbetan, palsternackan eller fänkålen. Nej, allt ska helst användas medan det ännu är som bäst. Därför har vi en ”göra-slut-policy”.
Det ska vara ordentlig rotation i kylskåpet. Principen är enkel: sallad, kronärtskockor, bönor, persikor och päron ser vi till att äta upp närmast på momangen medan rotsaker, tomater, äpplen och apelsiner kan få vänta något. För oss var det enda sättet att slippa vissnande sallad, skrumpnande jordärtskockor och slappt gulsiktig blekselleri. Det optimala är förstås att tillreda och ta tillvara matvarorna när de når sin peak. Gör man detta fullt ut så blir vinsterna multipla – både för samhället i stort och för var och en av oss. Att tillvarata resurser istället för ödsla dem är helt enkelt inte bara bra för miljön utan även för det den egna plånboken. Den stora ekonomiska vinsten är att vi använder alla varor vi handlar, slänger näst intill ingen mat och använder resterna till matlådor.
Precis som med odlingen
Vi odlar för köket, vilket betyder att allt vi odlar ska vi använda, inget ska gå till spillo. Det påverkar givetvis allt från planering och växtföljd till gödsling och skörd. Kompost, gröngödsling, täckodling och ytkompostering är lika självklart för oss som att cykla till och från lotten. Har vi gjort rätt så kan vi skörda hela säsongen, från juli till december och använda allt i köket. Redan i december börjar nästa odlingssäsong med att vi försår chilis och sen är det dags för kronärtskockor, kardon mm.
Mat slängs
Var fjärde svensk matkasse slängs. En vanlig svensk barnfamilj beräknas kasta mat på sopberget till ett värde av drygt 8 000 kronor per år. Vi svenskar slänger ungefär 100 kilo ätlig mat per person och år. Runt en fjärdedel av all mat som köps hem går i soporna. Lägg därtill att omkring hälften av all mat som köps in förstörs innan den når oss kunder. Det handlar helt enkelt om ett sanslöst resursslöseri av gigantiska mått. De flesta hushåll kastar cirka 30 procent av sin mat, vilket alltså är detsamma som att den där normalfamiljen slänger sisådär 20 000 kronor per år redan skattade pengar i soporna. Ingen vacker tanke, eller hur?
Använd resterna 
Se resterna som grunden till nya måltider istället för som skräp. Ju bättre du blir på att laga mat, desto bättre blir du på att ta tillvara maten. En lösning kan faktiskt vara att laga ännu större portioner och använda resterna till matlådor och andra rätter, som pytt, soppa, pastasåser med mera. Det är också praktiskt att laga flera portioner på en gång och frysa in. Att köpa stora hela bitar är billigare än att köpa styckade filéer. Gör storkok och ha till flera måltider eller frys in. En stek ska vara på minst ett kilo för att bli saftig och optimalt tillagad. Små köttbitar blir lättare torra när de tillagas, vilket också är dålig matekonomi. Besparing: 20 000, i bästa fall 30 000 kronor per år.
27 November 2008 av Peter Streijffert
